Historik

Det var en gång, så börjar de flesta sagor. Tangon känns som en saga för mig och här kommer en berättelse om hur det började här i Umeå. Åtminstone med Tango Norteño. Året måste ha varit 1995. Jag var nyskild och hade en sedan länge en inneboende önskan att få dansa tango. Så ser jag i ett kursprogram från Medborgarskolan att Gun och Fred Lindgren håller tangokurser i foajén på Sagateatern. Jag hade ingen partner men skyndade mig dit på utsatt tid. Vi var många som ville lära oss tango och det vi fick lära oss var europeisk tango. Vi var många som gick kursen och två av dem kom jag att få som goda vänner, nämligen Torbjörn och Sara Hornliden. Kursen pågick några gånger men lades sedan av någon anledning ner.

Tanken att jag inte skulle få dansa mer tango kändes outhärdlig så jag kontaktade Gun och Fred och frågade om vi inte kunde göra ett arrangemang tillsammans och se det kunde de tänka sig. Jag bokade lokal på Blå Aveny, ordnade med fika i paus satte upp lappar på alla tänkbara ställen runt staden. Och så startade vi vårt tangocafé. Jag minns inte riktigt men jag tror att vi tog 40 kronor per person i avgift som oavkortat gick till hyra av lokal och ersättning till danslärarna. Det var väldigt nervös och spännande men uppslutningen var god. För att hålla kontakt med intresserade fick de som ville uppge namn och adress och på så sätt kunde jag komma ut med information om framtid danser.

Varje lördagseftermiddag höll kurserna på. Här utkristalliserade sig några som visade sig extra intresserade av tangon. Torbjörn & Sara, Anneli, Stellan, Karin är namn som jag kommer just nu ihåg.

Nästa termin blev det tangocafé på Folkets Hus, direkt efter jazzcaféet. Gun och Fred introducerar oss i Argentinsk tango. Och se de flesta av oss tycker mer om den musiken och dansstilen och det är vad som kommer att gälla i framtiden. Torbjörn och Sara har varit och dansat i Stockholm och Falun och har med sig kunskap om hur de dansar där och på den vägen fortsätter vi. Vi har problem med bra danslokaler och med att hålla kostnaderna nere. Året är 1996 och nu vi håller kurs med Torbjörn och Sara som lärare i en källarlokal på Norrlandsgatan. Karin Nyström berättar att hon varit i Argentina och dansat så nu blir hon och Torbjörn vårt nya lärarpar. Nu börjar vi dock bli så många att det är dags att byta lokaler igen. Vi flyttar till Tegs Medborgarhus, sen till Kafé Station som blir vår nya danslokal och vi beslutar oss för att bilda förening. Året är 1997, vår första styrelse bestod av Annelie Savolainen, ordförande, Maria Hedblom, kassör, Torbjörn Hornliden, sekreterare. Ledamöter var Martina Kluge och Kjell-Erik Jönsson

Det är inte heller riktigt praktiskt med Kafé Station och föreningen växer så det knakar så vi flyttar tillbaks till Tegs Medborgarhus. Föreningen är nu upp i över 100 betalande medlemmar och vi håller kurser på tre nivåer samt har helgkurser med lärare från hela landet, Europa och Argentina och så har det fortsatt. Grundkärnan i föreningen är fortfarande kvar och gemenskapen stor. Så sagan har fått ett lyckligt slut för nu känns det som om denna önskan blev sann och lever vidare både för mig och många andra.

/Maria Hedblom